Just nu kryper en mal (eller nåt liknande) omkring på ena taklisten i vardagsrummet, usch.. hur kan den ens leva nu? Jag är så himla fjantig också så jag kan absolut inte ta bort den själv, usch igen.. jag ryser när jag tänker på dem, de äckliga insekterna och deras vidriga spröt som de har framtill, det kliar över hela min kropp när jag tänker på dem.

Detta är en av anledningarna till att jag föredrar vintern framför sommaren, jag avskyr verkligen insekter av alla dess slag.. men måste nog öva på detta.

Jag har blivit liite tuffare sen jag fick barn, vill ju inte att de ska bli lika fjantiga som mig, dessutom måste jag ju "rädda" dem ibland :) Faktiskt så har jag lyckats mosa en och annan silverfisk själv! ..kanske 3 st iaf .. på 5,5 år som vi bott här.. lite duktig är jag allt. ;)

Hihi, nu kom Niklas upp.. han hade gått å lagt sig men jag tvingade honom att kliva upp och komma upp till mig på övervåningen och ta bort den där gröna äckliga saken, han håller med om att jag är fjantig om man säger så! ;)

Jag mailade honom eftersom jag visste att han låg i sängen å datade, såhär löd vår mailkonversation:

Jag: "kom å rädda mig, en mal på väggen!"

Niklas: "kommer snart .. TÖÖNT"

hihi.. vi e väl allt ett gulligt par! ;)

Tur att jag har en man som är villig att rädda mig i alla lägen.. hehe, nä.. skämt å sido.. Jag ÄLSKAR dig Niklas! Tack för att du hjälper mig med allt här i vardagen, tex ta ner grejjer i köket som jag inte når, ta bort äckliga gröna saker på väggen, rensa avlopp när mitt hår har gjort så att det tjockat-igen.. jag skulle inte klara mig utan dig! :D

/S